Vi startade vår tur tidigt med att packa ryggsäckarna så lätt som möjligt och sedan låsa in de stora resväskorna på Shinjuku station. (Lite läskigt eftersom vi inte kunde tyda den japanska instruktionen som antaglien berättade hur länge man fick ha väskorna inlåsta och således inte var säkra på att få ut dem två dagar senare.) Under bussfärden kunde vi studera berget och mentalt förbereda oss på bestigningen.
 
 
Pigga och glada i hågen startade vi så vår vandring mot toppen på Subashi Trail, som innebar en stigning från 2000m upp till 3778m.
 
 
Den första timmen gick vi genom blandad skog, men ganska snart nådde vi över trädgränsen.
 
 
 En nackdel var att ju högre upp man kom desto dyrare blev vattnet man kunde köpa i stugorna och toalettbesöken. Svårt att hitta nån trevlig buske att sätta sig bakom så man fick vara sparsam med toabesöken.
 

Lagom till middagstid kom vi fram till vår nattliga inkvartering på 3400m höjd. Hela 70cm var fick vi att breda ut oss på, men rent och fräscht var det.
 

Efter någorlunda många timmars sömn var det uppstigning klockan 03.00 för att hinna upp till toppen till soluppgången. Kyligt ute så man pälsade på sig alla kläder man hade.
 
 
Upp till toppen var det en strid ström med människor med samma intention att hinna upp innan solen. Detta var belöningen för oss alla:
 

Den tidiga morgonen tog dock ut sin rätt och när vi skulle gå runt vulkankratern för att komma till den absolut högsta punkten var man något av en sömngångare:
 

Det gäller att se upp så man inte trillar över bara:
 
 
 
I bakgrunden ser ni här den högsta punkten på Mount Fuji och väl uppe där återfick man lite energi så att man kunde klara nedstigningen. Som nedväg valde vi Yoshida Trail, en något tråkigare men snabb väg ner. På grund av lite knäont uppfann jag en alldeles egen halvjoggande stil nedför berget som resulterade i att vi var nere efter bara två timmar men med en konstig träningsvärk i triceps.
 
 

Vi är otroligt nöjda med vår tur och skänker ett tack till Fuji Mountain Guides för bra organisation! Vi såg tyvärr ingen Glirulus Japonicus.
 
 

5 kommentarer

Bosse

14 Sep 2013 11:49

Tack för alla vackra bilder från ett land som i första hand inte är känt för bergsbestigningar. Klart ni inte fick se någon Glirulus japonicus. Den tillhör familjen sovmöss och är nog bara vaken på julafton.

mamma

15 Sep 2013 19:27

Spännande bilder, hoppas få se fler nån gång i framtiden :)

Svar: Såklart. Du får checka in din Dropbox om några dagar. ;)
Linn Antberg

Felle

16 Sep 2013 07:58

Wow, mäktigt! Påminner mycket om min Peru-resa för några år sedan när vi nådde Machu Picchu i soluppgången, men det här verkar vara lika häftigt!!

Svar: Machu Picchu står högt på vår önskelista nu. :)
Linn Antberg

Micke

19 Sep 2013 16:38

Läckert!
Inte varit på några höjder själv..

Lisa

16 Apr 2015 21:04

Hej!
Jag hade gärna velat komma i kontakt med dig angående vandringen på Mount Fuji. Har lite frågor då vi ska bestiga det i sommar. Har du möjlighet att mejla mig? :)
[email protected]

Hälsningar Lisa

Kommentera

Publiceras ej