Valhajen är den största fisken (hajen) i våra världshav och är inte nära besläktad med någon annan typ av haj. Som ni kommer förstå är det förvånansvärt lite man vet om dessa vackra harmlösa hajar. Ett exempel är uppskattningar av hur många valhajar som finns totalt i världen som ger vitt skilda resultat mellan 30,000 och 3 miljoner individer, troligast är dock att antalet ligger runt ett par hundra tusen. Antalet valhajar är ändå förutspått att minska med 30% under de närmaste 10-100 åren.
Genom taggning (fästa gps-sändare på dem) har man sett att de är kapabla att färdas stora distanser, men de kustnära populationer som ofta studeras (i till exempel Belize, Mexiko, Seychellerna, Maldiverna och Australien) är det oftast samma individer som ses om och om igen och inga rapporter finns om valhajar som identifierats på flera olika av dessa ställen. Populationerna är dock inte helt isolerade från varandra, eftersom DNA-analys av valhajar från olika ställen visar att de inte utvecklats åt olika håll evolutionärt.
Väldigt lite är känt om deras fortplantning. Ingen har någonsin sett valhajar para sig eller valhajsungar födas. Man tror att de är 60cm långa när de föds och att de inte blir könsmogna förrän de är 8-9m och 25-30 år gamla. Det finns alltså fortfarande mycket att lära om valhajar och hur man bäst kan arbeta för att bevara dem.
Här följer en kort beskrivning av forskningen som bedrivs av MWSRP på Maldiverna som jag fick ta del av under två veckor. Sedan 2006 har över 3000 möten med valhajar rapporterats på Maldiverna och från dessa har över 200 hajar identifierats. Över 90% är hanar och samtliga är ”ungdomar”.
Detta arbete innebär att MWSRP är ute varje dag och dokumenterar alla valhajar de ser.
Så fort en valhaj skymtar gäller det att snabbt ta sig ner i vattnet och fota den (ett foto från sidan som visar prickmönstret precis bakom gälarna behövs för identifikation), eventuellt mäta den och observera dess beteende.
De allra flesta valhajar vi ser har ärr från båtkollisioner. Största hotet mot valhajar är alltså förutom jagandet av människan (hajfenan och leveroljan är eftertraktad) kollisioner med båtar. På de flesta valhajar som observeras flera gånger kan man se hur skadorna efter båtpropellrarna med tiden läker, men det är omöjligt att fastställa hur många som faktiskt dör av sina skador, eftersom döda valhajar sjunker till botten och aldrig påträffas. Det finns även rapporter om naturliga fiender såsom späckhuggare och vithajar som kan attackera valhajar, men detta är troligtvis betydligt mer sällsynt. För att kunna bevara dessa fantastiska djur på bästa sätt krävs mer kunskap och forskning om dem!
Spännande valhajsfakta:
- Den längsta vetenskapligt uppmätta valhajen var nästan 13 meter, men det finns uppgifter om valhajar på upp till 18m.
- Valhajar äter plankton och småfisk.
- De kan dyka ner till flera tusen meters djup!
- Valhajar lever troligtvis upp till 70-100 år.
- På nästan alla ställen där valhajar observeras ses nästan uteslutande hanar och yngre vuxna individer. Frågan är alltså var alla honor, valhajsungar och fullvuxna individer befinner sig.
4 kommentarer
mormor
01 Apr 2015 09:58
Helt fascinerade! Jag vet ju att det inte är valar, men skrev för kort. Vackra är de dock sannerligen men att det finns så många gåtor omkring dem. Kan honor och ungar hålla till på skyddade djup?
pappa
02 Apr 2015 08:13
Jättespännande djur. Om jag har förstått saken rätt så är det bara en mycket liten andel av världens population av valhajar i kustnära trakter utan de vanligaste är att de tillbringar sin tid ganska djupt ( ner till 1200 m ) mitt ute på öppet hav. Varje hona föder på samma gång 100 tals ungar men i gengäld tar det ca 30 år innan individena blir könsmogna. Det är en extremt lång tid i djurvärlden.
Mycket fina bilder från valhajobsarna.
Göran Lennman
02 Dec 2020 16:42
Jag älskar dessa vackra djur, de största fiskarna i världen! Jag flög år 1977 vrån Panama till huvudön av San Blazöarna, ca en timmes flyg med litet enmotorigt flyg.
Var där med Cunaindianerna i 5 dgr. Jag åkte runt med en Albinocuna till ett tiotal öar och träffade små öbefolkningar , ca 1,5 m höga. Talade inte spanska utan ett lätt teckenspråk. Jag lärde mig ett 50-tal ord och kunde småkommunicera, de var jätteskygga, men jag bytte till mig ett 50-tal ”Molas” , en 60 x 40cm stor tygapplikation med ett 5-tal olika lager med olika djur o djungelmotiv el vad se såg över huvud taget, t.o.m. ett flygplan. Jag bytte mot olika småsaker som tändare, pennoör mm. - inga pengar. Det behövde de inte. Oförglömlig upplevelse att ligga 5 nätter i hängmattor i den lilla huvudbyn med hövdingen, en kvinna , beklädd med stora guldpaneler.
Göran Lennman
02 Dec 2020 16:42
Jag älskar dessa vackra djur, de största fiskarna i världen! Jag flög år 1977 vrån Panama till huvudön av San Blazöarna, ca en timmes flyg med litet enmotorigt flyg.
Var där med Cunaindianerna i 5 dgr. Jag åkte runt med en Albinocuna till ett tiotal öar och träffade små öbefolkningar , ca 1,5 m höga. Talade inte spanska utan ett lätt teckenspråk. Jag lärde mig ett 50-tal ord och kunde småkommunicera, de var jätteskygga, men jag bytte till mig ett 50-tal ”Molas” , en 60 x 40cm stor tygapplikation med ett 5-tal olika lager med olika djur o djungelmotiv el vad se såg över huvud taget, t.o.m. ett flygplan. Jag bytte mot olika småsaker som tändare, pennoör mm. - inga pengar. Det behövde de inte. Oförglömlig upplevelse att ligga 5 nätter i hängmattor i den lilla huvudbyn med hövdingen, en kvinna , beklädd med stora guldpaneler.
Kommentera